Självklart hamnade vi på Andra Lång igår. Och självklart hamnade vi på Sejdel. Vi satt runt de välbekanta träborden på de välbekanta stolarna med de välbekanta tavlorna på väggarna och de välbekanta människorna runt omkring oss. Det är rätt fint att ha ett hak som man mer eller mindre är stammis på. Jag och Linda kom fram till att vi började gå dit för tre år sen, då var det absolut inte som det är idag. Om det är bra eller dåligt vet jag inte.

 

Vi blev hur som helst ett gött gäng som satt och tjötade, men tyvärr vann klockan och förkylningen. Idag ligger jag utslagen hemma.