Festivaler är ju egentligen ett jävla påhitt. Egentligen förstår jag inte ens varför man längtar efter det så mycket, det är ju ett riktigt jävla skitliv.

Men när jag läser det här som Shelly skrivit så rycker det i alla mina festivalceller.

"Att få festa konstant i några dagar,
se bra (och dåliga) band,
äta billig, kasst tillagad mat (som man aldrig hade ätit under andra omständigheter),
dricka öl kyld under en slang bredvid någon som borstar tänderna eller vin rakt ur en bag-in-box, 
sno folks tältstolar (och få sina egna snodda),
lyssna på brända cd-skivor man slängt ihop hastigt kvällen innan festivalen börjar,
stöta på en gammal klasskompis enbart iklädd plastfolie, 
tappa sina cigg i en vattenpöl men inte bry sig nämnvärt,
frysa som fan på nätterna och vara halvt utslagen av värme på dagarna,
vakna i fel tält,
hitta en sommarförälskelse"

Fast de två sistnämnda hade jag tänkt låta bli, haha.

Hultsfred förra året.